Idrä
Jaha, så var man sig hemma igen då. Efter att ha befunnit sig 123 mil norr om polcirkeln i en vecka med familjen är det skönt att komma hem. Duschen i stugan var typ strumluddets pardis så det skönaste var att komma hem till min dusch igen. Såhär i slutet på säsongen är det typ helt folktomt i backarna, det var jätteskönt i början men efter ett tag kändes det bara öde. Jag var typ ensam i snowboardlandet hela veckan, inte en snygg kille så långt ögat nådde. Bara en massa barn i koppel.
Det här med bloggning börjar kännas lite lame.
Det här med bloggning börjar kännas lite lame.
Kommentarer
Trackback