den sista kanten

Jag har en grej för mig, som jag har haft i hela mitt liv typ. När jag äter en mjuk macka på morgonen så måste jag lämna den sista kanten, den går bara inte att äta den sista kanten. Det blir tjockt i halsen och jag mår illa. En fet psykologisk spärr som verkligen inte vill äta den sista kanten. Ah, den sista kanten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0