jag är inte mytoman, jag överdriver

I lördags hade jag världens minsta efterfest. Vi drack pepsi max och rom (jag) och slängde chips på varandra (jag igen) Det kom på tal att vår vän Linbro skulle komma hem efter ett års vistelse i USA. Helt plötsligt satt jag och Erik och battlade om vem som hade fått bäst omdöme av Linbro i våra studentmössor. Jag for som ett skott (nåja) in i mitt rum och slet ner mössan från paradplatsen i rummet. Väl inne i köket inser jag efter två nanosekunders betänketid att nej, i det här tillståndet kommer jag aldrig kunna lokalisera just Linbros lilla text, än mindre läsa den. Så, vad gör en tjej i nöd? Hon hittar på. Det hela landade vid att Linbro minsann tyckte jag var cool, festlig, intelligent, "en riktig skojare", har bra genetiska anlag, var bäst i klassen på matte B-kursen osv. Ibland gör man så ofantligt konstiga saker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0